tripoden

COME ON!!

come on

Vad är en tripod?…och vad har en sådan här att göra?

Wikipedia besvarar första frågan:

En tripod (av latinets tri och pedes, ”tre fötter”) är ett stativ
med tre ben. Tripoder används bland annat vid fotografering
och lavetter för t.ex. tunga kulsprutor.
Fördelen med ett trebent stativ är att det står stabilt
på alla fasta underlag.

Alltså ngt som står på tre ben och därför står stadigt även på knöggliga underlag.
Tvåbeningar, som människor, behöver ett balanssinne och balansfunktioner som hela tiden håller koll på
var kroppens tyngdpunkt befinner sig. Genom att luta sig ordentligt åt ngt håll…utan att röra benen…
förklaras hur enbart två ben fungerar…i den delen.
Men, många ben är inte alltid lika med bra (vilket av ngn anledning inte gäller  tusenfotingar..;/   Fyra ben räcker iaf för att se hur de fungerar på ojämna underlag. En vanlig fyrbent stol kan ju aldrig bestämma på
vilka tre ben den ska stå på…på knöggliga underlag. Vickar hela tiden, om och när ngn sitter på den.

Alltså är två ben för få och fyra för många. Däremellan
står triopden stadigt och tryggt. Hela tiden.

Egentligen onödigt att orda om ngt så klart. Ngt som redan den matlagande forntidsmänniskan visste. Och sannolikt lika väl visste att inte bara viktiga saker som kokgrytor stod stadigast och bäst på tre ben.
Talet tre har f.ö. sedan urminnes tider haft stor betydelse för människan. Främst triangeln i alla dess matematiska och symboliska betydelser. I det gamla juvelbesatta smycket nedan har som exempel talet tre, tripoden och magi kombinerats, i ”ett stycke”. Och gamla sjörövare som fått ngt ben avhugget kunde till och med kämpa vidare som ”levande tripoder”. 

Andra frågan är mer berättigad eftersom det här handlar om ngt ”ickefysiskt” och inte lika uppenbart och lätt att förklara. Men försöka är viktigt då det i grunden gäller något mycket viktigare än trebenta fysiska föremål. Och är tanken/syftet att påvisa det faktum att den här bloggruppen står på en tripod
med TRE MYCKET STARKA BEN. Där frågan är om starkare ben överhuvudtaget finns…i sammanhanget…

Första benet

rätt och rättvisa

Varför begreppen rätt och rättvisa är så starka, stadiga och bra att stå på som första ben är lätt att både förklara och förstå. Två bilder räcker:

Andra benet

ljus och öppenhet

Styrkan i andra benet och begreppen Ljus och Öppenhet förklaras bäst av motsatserna; mörker och slutenhet. Relaterade till begreppet förtroende och frågan om någon öppet och på allvar vågar tala mot Ljus och Öppenhet.
Eller om någon på lika öppet allvar har förtroende för individer som gömmer sig i mörker och tystnad, försörjer sig på lögner och svek och under maskeringar a la Jamen&Nämen klassar allt(utom egen agenda) som…exempelvis ”konspirationsfanatiskt babbel”. 
Har visserligen aldrig hört ngn J&N som kallar solen, en molnfri högsommardag, för ”psyksjuk fantasi”. Men det kan komma eftersom solen inte går att ”ta” på. Inte ens komma nära. Då den är för stor och för het. Precis som
de ljusskygga fenomen många Jamen&Nämen känner, skyddar och avfärdar som bl a konspirationsfanatiskt babbel.  En fråga om grovt kriminella samhällsfördärvare utan recept på bot(för tillfället..;|
Mycket bättre är dessbättre vännerna Ljus och Öppenhet, som är öppna, ärliga,  pålitliga och starka. Faktiskt världens starkaste, mäktigaste och mest pålitliga vänner. Om de inte sviks. När de sviks får man istället att göra med världens starkaste, mäktigaste och farligaste fiender. Klicka bild >

Tredje benet

det viktigaste först

är det samtidigt svåraste och viktigaste att förklara(vikten av). Eftersom det inte finns ngn ”likare” eller allmänt vedertagen ”norm” att luta mot. Vilket givetvis beror på att ”det viktigaste” i huvudsak är en individuell fråga omöjlig för ”alla andra” att ens närma sig. Det närmaste ”andra” kan komma är (väl) då ngn håller på att drunkna, svälta ihjäl eller förblöda efter en olycka. Då förstår normalt sett´var och en som passerar vad som är det viktigaste för en sådan människa; en utkastad livboj, ett mål mat eller ett första förband.

Det tredje benet är under alla omständigheter förknippat med handling. Att göra något, i nuet. Den som anser att en tupplur är det i nuet viktigaste tar sin lur och har ingen annan med det att skaffa. Undantag finns förstås då individens (verkligt) fria vilja inte kan eller av ngt skäl inte får råda. Men gäller detta vanligen och i huvudsak.

Alltså avgör helt naturligt varje enskild individs prioritering och skulle inte mer (behöva) ordas om detta. Om det inte vore för alla svårigheter för så många, förmodligen de flesta, att på ngt rationellt sätt få klart vad som faktiskt är det viktigaste…i nuet. Det vill säga själva ”administrationen” av den egna agendan, med alla göromål från A till Ö. Ung det som på 70-80 talen kallades ”time managing” och liknande och i det jag strax ska komma till, resumerades, och marknadsfördes, som individuell
– ordning&reda
– överblick&kontroll
– lugn&ro
Dessa individuella storheter förutan kan ingen – i normalfallet – komma till verklig harmoni och lugn och ro. Vilket i sig har avgörande betydelse för hela samhället eftersom det vi kallar samhället, består av enskilda individer.
Och då alla bokstavligen sitter i samma båt, trots att vissa idag gör sitt bästa för att kasta vissa överbord, är lika bokstavligen alla ytterst lika beroende av att så många som möjligt och så bra som möjligt uppnår detta tillstånd.

Samma tankegångar vägledde utvecklingen av det s k Centerpointsystemet(CPS) i början av 80-talet. Vilket i slutet av 80-talet ledde till en första  marknadsintroduktion av systemets första del; CBS-Basic. Centerpointsystemet utvecklades alltså före (person)datorernas intåg och fokuserade på (ett av) dåvarande största problem; den pappersbaserade informationshanteringen. Olösligt enligt många som på den tiden istället ägnade sig åt drömmar om ”det papperslösa kontoret”.
Centerpointsystemet mottogs av marknaden på ett överväldigande sätt och då det här börjar talas i egen sak är det bättre att de företag, organisationer och enskilda som ingick i den s k pilotstudien 1987, får lämna sina omdömen.      Klicka bild >

CPS-Basic var som sagt ett pappersorienterat informationshanteringsssystem för individuellt bruk. Systemfilosofien med tillhörande algoritmer är (förstås)oförändrad och fungerar om möjligt än bättre applicerade i dagens datorer. Därför har jag i
MS-Excel lagt upp en digital version av CPS-Basic, som jag själv dagligen använder och skulle stå mig slätt utan.
Klart är iaf att CPS-Basic ett bra hjälpmedel. Eftersom det fungerar bra.
.
Orsaken till att CPS-Basic aldrig kom till den spridning alla insatta förutspådde på 80-talet är en annan historia…i flera delar…där en del fortfarande pågår. 
Här ett klipp ur en översikt för ngt år sedan som delvis förklarar.
Läsare som vill får…gratis förstås…en Excelkopia av den digitala CPS-versionen. Maila susaeg21@hotmail.com så kommer filen med vändande post.

På dessa tre starka och stadiga ben är det…till och med…möjligt att som den trebente piraten ovan utmana världens värsta och farligaste fenomen idag; WIKIFREAKS. Så…COME ON BASTARDS!!..;)
Alf Susaeg

..

Written by susaeg

8 augusti, 2011 at 05:38

Publicerat i Uncategorized